avatar
The Walking Dead nr 1 /2014

The_Walking_Dead_1 2014 omslag

Robert Kirkman har blivit mörkare i sina beskrivningar. I del 15 och 16 av den pågående serietidningen The Walking Dead är det mörkret i den mänskliga själen som skildras mer än något annat.

Till dem som är obekanta med serien brukar jag säga att ”The Walking Dead” är en postapokalyptisk grafisk roman om zombies som är skriven av Robert Kirkman. Det är en karaktärsdriven historia trots att temat även bjuder på action, våld och blod. Men jag har lagt märke till att det som till huvuddel skiljer just ”The Walking Dead” från andra liknande verk i samma genre är att karaktärerna i ”The Walking Dead” inte endast vill överleva, de vill finna en fristad där de kan fortsätta med sina liv. De strävar efter mänsklighet i en omänsklig värld. Och det är åter igen de underliggande tonerna där Kirkman sätter fokus på den mänskliga naturen och våra sociala samspel som gör den här serien så oerhört fängslande att läsa.

I den här tidningen ser vi hur kärlek spirar i spillrorna av det som varit vår civilisation. Vi får också se att det finns monster som inte består av re-animerad mänsklig vävnad. Något som är mycket mer skrämmande och mörkt än vad zombies och odöda kan vara. Thyrese får genomgå sina egna prövningar när hans dotter och hennes pojkvän tar till drastiska åtgärder för att få lov att vara tillsammans för evigt. I denna volym ställs frågan vad är det som egentligen skapar ett monster?

Det finns som vanligt mycket dramatik i Kirkmans zombiesaga. Men det är mänsklighet och empati som sätts i fokus och hur dessa koncept kan förändras när våra förutsättningar som människor gör det samma. Finns det medkänsla i att se till att någon slipper sitt elände? Vad händer med de mänskliga monster som vi måste hantera i vårt samhälle när de plötsligt befinner sig i ett samhälle där några riktiga lagar inte finns att tillgå? Alla dessa frågor får sitt svar i det senaste avsnittet av Kirkmans saga och jag kan verkligen rekommendera en läsning.

 

Cristel Kaa Hedberg

[Ursprungligen publicerat i Bild & Bubbla på webben i november 2014.]

Comments are closed.