:
avatar
Kvinnoförtryck och parförhållanden när Liv Strömqvists serier blir teater

Kvinnoförtryck och den monogama parrelationen var några av de ämnen som togs upp när Teater Tamauer satte upp ”Whatever love means” baserad på Liv Strömqvists serier på Hagateatern i Göteborg.

Bygger på två seriealbum

Föreställningen bygger på två av Liv Strömqvist seriealbum. Akt 1 är baserad på albumet ”Einsteins fru” från år 2008 och akt 2 på ”Prins Charles känsla” som utkom 2010, berättar Lovisa Pihl som är producent för föreställningen. Det hela började med att teknikern och ljussättaren Beate Persdotter fick en idé om att man kunde göra teater på Liv Strömqvists serier. Föreställningen hade sedan urpremiär i februari 2011, och har fortsatt att spelas nu under hösten.

Whatever Love Means, producent Lovisa Pihl

Lovisa Pihl, föreställningens producent. Foto: Marcus Lindmark.

Svartvit scen speglar serieestetiken

På scenen finns det en kritvit trappa, med en lika kritvit dörröppning mot en kolsvart bakgrund. En repstege hänger ner från taket. Bredvid stegen syns en filmduk på vilken det bland annat projiceras serierutor från albumen under föreställningen. I mitten av scenen står en talarstol som när den intas av en skådespelare, fungerar som ett substitut för seriealbumets textrutor.

Kända män och förtryckta kvinnor

Under första akten får vi följa en mängd kvinnor och deras relation till kända män genom historien. Män som Adolf Hitler, Karl Marx, Gustav Fröding, Albert Einstein och John Lennon, men det är kvinnorna och deras öden som är i fokus. Oftast (med undantag för John Lennon) framställs männen som mansgrisar, som på ett eller annat sätt utnyttjar och förtrycker kvinnorna.

Skådespelarna växlar friskt mellan roller

Det är oftast mellan tre och fyra skådespelare på scenen, både män och kvinnor. Det sitter också en kvinnlig musiker i mitten och spelar keyboard eller trumset. Skådespelarna växlar friskt mellan olika roller, och uttryck och såväl männen som kvinnorna spelar till och från roller av motsatt kön. Särskilt underhållande är det när en kvinna spelar Albert Einstein och en man hans fru Mileva Marić.

Whatever love means, scen

Jarle Hammer och Sara Klingvall i en scen från föreställningen. Foto: Lina Ikse (pressbild).

Nutida parrelationer i fokus

I akt 2 byter föreställningen fokus från historiskt kvinnoförtryck till nutida parrelationer där det heterosexuella monogama parförhållandet plockas isär och analyseras. Det märks att Strömqvist är en beläst serieskapare och citaten haglar från olika akademiska tänkare, som exempelvis den tyska sociologen Jürgen Habermas för att nämna någon. Slutligen frågar jag Lovisa Pihl om hon kommer göra teater av någon annan tecknad serie i framtiden? ”I sådana fall får det bli något annat av Liv Strömqvist”, säger Pihl.

avatar

About Marcus Linda Lindmark

About Marcus Linda Lindmark. Skribent, manusförfattare och fotograf, bor i Göteborg. Född 1978, i Stockhom. Skribent och fotograf för webbplatsen sedan 2009.
This entry was posted in Alternativserier, Evenemang, Förstasidan, Nyheter, Politiskaserier, Reportage, Senaste, Sverige and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera